Mina Hundar/Visses Sida

 Visse i nov.

Jag hämtade Visse hos Terrax Kennel i Skivarp den 2 nov. 2011 (hans 3-månaders dag). Den ursprungliga anledningen till att hämta honom var att avlasta Berit Och Bert-inge någon tid eftersom Scotties 4 valpar alla var osålda vid den tidpunkten. Han var otroligt välartad och lätthanterlig för sin ålder. Lugn inomhus och i det närmaste rumsren, lite busigare utomhus, och alltid glad och positiv. Gurli tyckte han var ganska trevlig, men inte alltid tillräckligt respektfull, så emellanåt fick han en rejäl uppsträckning.  Efter en tid var det ju otänkbart att lämna tillbaka honom och Berit och jag kom överens om att han skulle införlivas i Slättängs kennel.qpolen-25-febr2012-008.jpg

Dagen efter köpet var klart , halkade jag i trädgården och bröt fotleden. Berit fick komma och hämta Visse och ta hand om honom tills jag åter var funktionsduglig, och det gjorde hon utan klagan, och där vistades han i nästan 2 månader.  

Visse återkom till oss i Yngsjö för att ställas ut på valputsällningen iHässleholm 25.2 -12. Han skötte sig väl med Berit som  handler och jag var stolt åskådare. Han fick 1 i valpklass med HP och BIR.

Han fann fort sin tidigare plats, lika lugn och trivsam inomhus och lika respektfull mot Gurli, som tidigare. Men Gurli var fortfarande lika avundsjuk på honom!

vi-hjalper-till-med-baddningen.jpgJag fick inte leka med honom, inte gosa med honom, inte försöka uppfostra honom eller lära honom något när Gurli var med. Så fort han fick lite extra uppmärksamhet, positiv såväl som negativ, så fick han sig en rejäl uppsträckning. Och ibland försökte han försvara sig och då kunde det bli  riktiga slagsmål. Emellanåt hade de roligt ihop och lekte som bästa vänner, men så plötsligt blev det fel.

Det blev inte bättre, så under hösten var jag tvungen att ta det smärtsamma beslutet att, för allas vårt bästa, försöka hitta ett nytt hem åt Visse.

Han bor nu i Uppsala sedan ca. 7 veckor. Enligt rapporter lever han ett händelserikt liv som ensamhund, med en matte som vill hans bästa och tycker mycket om honom.

augusti-12-011.jpg

 Han är en underbar hund! Jag saknar honom! Och önskar honom ett underbart hundliv!

Det gick inte så bra för Visse i Uppsala. Vad som blev fel har jag inte riktigt förstått, men i mitten på februari 2013 åkte Berit och jag upp till Linköping för att där möta Visse och hämta hem honom med tåg. Han var en mycket snäll och lugn resenär.

Han fick under ett halvår bo hos uppfödare Berit, lekte vilt och glatt med sin mamma Scottie, var mallig mot sin halvbror Gusten, och hade ett trivsamt och ganska omväxlande liv. Han var även här under 10 dagar, då hans uppfödarefamilj var bortrest. Han föll helt in i sina gamla vanor och betedde sig i stort som om han aldrig varit borta. Han var hövlig och försiktig mot Gurli och hon var artigt avvisande och jag försiktig, så det blev inga bråk. Jag saknar honom fortfarande.

midsommartid-2013

Under sommaren dök sedan den perfekta familjen för Visse upp och färden bar åter norrut. Nu bor han utanför Stockholm och enligt alla rapporter är allt så bra som man kan önska sig för alla inblandade.